För tio år sedan var forskningen kring tumörernas mikromiljö fortfarande i sin linda. Sedan dess har det hänt en hel del, men Arne Östman menar att samspelet mellan cancer- och stödjeceller fortfarande är ett till stora delar outforskat fält.
– Man kan dock se en tydlig utveckling där vi håller på att flytta oss från experimentella till mer translationella och patientnära studier. Vi hoppas att framöver tillsammans med kliniker starta behandlingsstudier som är inriktade på att undersöka nyttan av att samtidigt blockera mikromiljö och tumörceller i olika typer av cancer.
Merparten av Arne Östmans forskargrupp arbetar med studier som undersöker samspelet mellan maligna celler och stödjeceller i tumörer.
– En studie är inriktad på tumörbiologisk grundforskning där vi försöker identifiera nya proteiner som är inblandade i det här samspelet. Om vi lyckas med det kan vi även hitta nya angreppspunkter på tumörens växt. Vi har under de senaste åren identifierat tre nya proteiner som tidigare inte varit placerade i det sammanhanget.
I en annan studie ligger fokus på analyser av stora serier av tumörer från bland annat bröst- och kolorektalcancer.
– Genom studier av cancercellernas tumörmikromiljö har vi upptäckt att antal och typer av stödjeceller varierar kraftigt mellan olika tumörer. Våra fynd antyder att detta är faktorer som kan bestämma prognosen hos tumören. Under det gångna året har vi publicerat flera studier där vi har hittat prognostiska faktorer som är uttryckta, inte i de maligna cellerna, utan just i de omgivande, tumörstödjande cellerna.
Kunskapsutveckling är förstås en viktig framgångsfaktor bakom forskningsframstegen. En annan nästan lika viktig del är metodutveckling.
– Tidigare tittade vi på ett protein i taget. Nu har vi en hel panel av ”markörer” som vi kan titta på samtidigt och analysera med hjälp av digital bildanalys. Detta är vi ganska ensamma om, berättar Arne Östman.
En tredje linje i hans forskning handlar om hur tumörmikromiljön påverkar effekterna av läkemedel. Idag är merparten av alla cancerläkemedel riktade mot de maligna cellerna, men den omgivande mikromiljön kan påverka deras effekt.
– Tumörmikromiljön kan påverka hur mycket läkemedel som når tumörcellen liksom tumörcellernas känslighet. Syftet med den här studien är att skapa bättre precision vid val av behandling. På sikt kanske man även kan använda kunskapen för att komplettera behandlingarna som är riktade mot tumörcellerna med terapier som påverkar mikromiljöcellerna.
Om allt går som Arne Östman och hans forskargrupp hoppas på ska det inom en tioårsperiod ha kommit fram läkemedel som har gruppens favoritceller i tumörmikromiljön, de så kallade fibroblasterna, som sina målceller.
– Målet med vår forskning är att bidra till en utveckling som innebär en förbättrad prognostik, en förbättrad matchning av läkemedel och patienter samt, allra helst, även nya läkemedel för cancerpatienter. Om dessa läkemedel kan användas i tidig adjuvant behandling, så att de förhindrar bildning av metastaser och leder till bot och överlevnad vore det förstås fantastiskt.
Text: Anette Bodinger, Foto: Håkan Flank, Tematidning 2014