Målet med vår forskning är tidigare upptäckt av cancer och bättre behandlingsmetoder som förbättrar livskvaliteten för alla som måste leva med cancer.
De behandlingsmetoder som finns mot cancer kan delas in i kirurgi, cytostatika (cellgifter), strålbehandling (radioterapi), behandling med hormoner och antihormoner, immunterapi, stamcellstransplantation samt målsökande läkemedel.
Inom det medicinska området föreligger ett stort forskningsintresse vad gäller individanpassning/personalised medicine (PM). PCM forskning eftersträvar således utveckling av cancerbehandling som baseras på förekomsten av specifika biologiska förutsättningar, biomarkörer, hos den enskilda patienten. På sidan ”Individanpassad cancerbehandling, Personalised Cancer Medicine (PCM)” finns mer information om PCM och vad det innebär.
Kirurgisk behandling används vid de flesta diagnoser. Kan man avlägsna alla celler genom att kirurgiskt avlägsna tumören så kan man bota cancern. Ibland måste man komplettera med andra behandlingsmetoder.
Cellhämmande läkemedel används ofta som behandling vid cancersjukdomar. Både som botande behandling men även när sjukdomen inte längre går att bota kan man med hjälp av cytostatika bromsa sjukdomens förlopp och lindra symtom.
Strålbehandling innebär att man med hjälp av strålning skadar cancercellens arvsmassa. Det finns olika typer av strålbehandling. Den kan ges både utvändigt och invändigt. Strålbehandlingens goda effekt beror på att cancercellerna är mer känsliga för strålning än normala celler. Normala celler påverkas givetvis också och det är förklaringen till att biverkningar uppstår. Biverkningarna är lokala, alltså beroende på var på kroppen man strålar. Hur mycket biverkningar man får är individuellt.
En del cancerformer är beroende av hormoner för att växa. Då kan man hämma bildandet av hormoner med hjälp av läkemedel och därmed få en behandlande effekt.
Vid stamcellstransplantation får patienten nya blodbildande celler. Stamcellerna kan komma från en givare eller från patienten själv. Stamcellstransplantation används framförallt vid leukemier.
Text: Lenita Lundin, leg. onkologisjuksköterska, Cancerrådgivningen
Vill överlista cancerceller med hjälp av exosomer
Jag vill överlista cancercellerna. De är oerhört smarta, men immunförsvaret är också väldigt listigt. Det säger Susanne Gabrielsson, professor vid Karolinska Institutet, som tar exosomerna till hjälp för att boosta immunförsvaret och hitta nya behandlingsformer mot cancer.
Det finns inga genomsnittliga patienter
Den genomsnittliga patienten existerar inte, vi behandlar individer. Det säger Iuliana Toma-Dasu, professori medicinsk strålningsfysik vid Stockholms universitet och anknuten till Karolinska Institutet, vars forskning är inriktad på biologiskt optimerad radioterapi.
Immunterapin har tagit grundforskningen in i kliniken
Klas Kärre, professor i onkologi vid Karolinska Institutet, har ett långt yrkesliv bakom sig som grundforskare med inriktning mot immunförsvaret. De senaste är ens genomslag för immunterapi som behandling mot cancer har tagit hans forskning från mikroskopet rakt in i kliniken.
PCM-programmet redo för nästa steg
– Forskning kring individualiserad cancerbehandling handlar mycket om Team Science. Det är svårt för en egen forskargrupp att härbärgera alla kompetenser som krävs. Samverkan och bra nätverk har mycket stor betydelse, säger Claes Karlsson, programdirektör för PCM-programmet.
En mer individanpassad dosering kan rädda liv
– Jag tror att många fortfarande förknippar cancerdiagnosen med döden, men faktum är att de flesta blir botade idag. Det säger Per Rydberg som riktat in sin forskning på att utveckla ”TailorDose”, en ny teknologi för skräddarsydd läkemedelsdosering inom cancervården.
Modern cancerforskning kräver ny och avancerad infrastruktur
– Syftet med PCM-programmet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för internationellt konkurrenskraftig forskning inom individualiserad cancerbehandling. Samarbetet med våra fyra pilotprojekt är ett viktigt led i det arbetet, säger Claes Karlsson, programdirektör.
E3-ligaser – biologiska missiler mot cancer
Olle Sangfelt, docent vid Karolinska Institutet, har ägnat en stor del av sin forskarkarriär åt att studera en viss typ av enzymer som kallas för E3-ligaser.
Forskning kring individualiserad cancerbehandling initieras av Forskningsfonderna
Begreppet Personalised Cancer Medicine (PCM) innebär individualiserad behandling som bygger på tumörcellernas biologiska egenskaper. Med andra ord rätt behandling till rätt patient vid rätt tidpunkt.
Forskning som bryter ny mark
Som nybliven forskare lyckades Marianne Farnebo med något som många bara drömmer om: att hitta en helt ny gen i DNA-tråden. Genen, som fick namnet WRAP53 eftersom den ligger nära den tidigare kända cancergenen P53, har visat sig ha stor betydelse för cancerutveckling.
Vi vet aldrig vad som väntar runt hörnet
– Vi jobbar med alla kliniska prövningar på Radiumhemmet och hjälper även läkare med att driva stora multicenterstudier där även andra sjukhus i landet eller utomlands ingår i prövningen, säger Johanna Vernersson, chefssjuksköterska på Kliniska Prövningsenheten.
Tumörbiologin flyttar fram positionerna
– Det finns många andra celltyper än enbart cancerceller i en tumör. Genom att påverka samspelet i tumörernas mikromiljö kan vi också påverka tumören och dess spridning, säger Arne Östman, professor vid Karolinska Institutet.
Läs mer:
1177.se Vårdguiden – Behandling vid cancer
Cancerrådgivningen – Frågor och svar