– Vi vill öka överlevnaden för kvinnor med spridd sjukdom, säger Hanna Dahlstrand, onkolog och forskare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Hanna Dahlstrands forskning är inriktad på den vanligaste, som också är den allvarligaste, formen av äggstockscancer.
– Allvarlig sjukdom i det här fallet innebär att cancern gått utanför äggstocken, vilket den gör i över 60 procent av fallen, de som vi har svårast att bota.
Traditionell cancerforskning handlar om att studera själva cancercellen. Hanna Dahlstrand och hennes forskargrupp har valt att även studera cellens omgivning, den så kallade tumörmikromiljön.
– De senaste åren har det kommit mycket data om att en cancer inte bara består av en grupp cancerceller utan är uppblandad med celler som vanligtvis finns i normalvävnaden. Det intressanta är att dessa omgivande celler förändrar sitt gen- och proteinuttryck när de kommunicerar med cancerceller. Och cancern är i hög grad beroende av sin omgivning för att kunna växa, få energi men också för att sprida sig. Den behöver till exempel nya kärl eftersom den behöver näring och syre från blodet. För att lyckas med det skickar den ut signaler om att här ska vi bygga nya kärl, vilket en normal vävnad hos en vuxen inte skulle göra om den inte fått en skada. Men när signalen kommer från en cancercell verkar den göra ett undantag och bygga även om det inte finns någon skada att läka.
För att lära sig mer om cellernas kommunikation tittar forskargruppen bland annat på kärlmönster och kärlrelaterade data, men även på från början normala celler runt tumören som är cancerassocierade.
– Vi studerar om det finns faktorer som omgivningen runt en cancercell utsöndrar som i sin tur kan påverka känsligheten för cellgifter. Kan vi kanske påverka cancercellen via dessa faktorer? Det andra forskningsspåret är att försöka hitta prognosfaktorer, faktorer i omgivningen som kan ge oss information om hur det kommer att gå för just den här kvinnan.
Här har gruppen redan ganska långt gångna preliminära data om en specifik receptor i tumöromgivningen som är kopplad till försämrad överlevnad.
– Vi har också sett att en okänd faktor i tumörmikromiljön verkar påverka terapiresistensen vid behandling med det cellgift som oftast används vid behandling av äggstockscancer. Vilken faktor det är har vi inte kunnat identifiera, men vi ser att den produceras från tumörmikromiljön. Nästa steg blir att försöka identifiera den här faktorn för att på sikt kunna blockera den, och på så vis göra tumören mer mottaglig för behandling.
Om tio år hoppas Hanna Dahlstrand att utvecklingen kommit så långt att hon kan erbjuda sina patienter mer skräddarsydda behandlingsalternativ.
– Förhoppningsvis omfattar framtidens prognostik även cancercellens omgivnings- och mutationsfaktorer. Målet är att kunna öka överlevnaden och förlänga den tumörfria tiden för kvinnor med allvarlig äggstockscancer.
Text: Anette Bodinger, Foto: Håkan Flank, Tematidning 2015