Trots att antalet fall av äggstockscancer minskat avsevärt under de senaste 30 åren är förekomsten av äggstockscancer i de skandinaviska länderna bland de högsta i världen. Man förstår inte riktigt varför. Men forskning pågår.
En viktig riskfaktor är den genetiska sjukdomshistorien. Cirka 5 % – 10 % av äggstockscancerfallen kan hänvisas till ärftlighet. Man har funnit att genetiska förändringar (mutationer) särskilt två som heter BRCA1 eller BRCA2 är kopplade till en ökad risk att insjukna i både bröst- och äggstockscancer. Andra faktorer som kan bidra till förekomsten av äggstockscancer är till exempel östrogenbehandling, sent barnafödande eller inget alls, samt livsstilsfaktorer såsom rökning och fetma.
Vid tidig upptäckt har äggstockscancer vanligtvis en mycket bra prognos. Det skulle således verka logiskt att föreslår att screeningprogram för äggstockscancer skulle införas här i Sverige.
Man kunde ta bröstcancer som ett bra exempel på ett allmänt screeningprogram som här i Sverige har tydligt visats bidra till tidig upptäckt som in sin tur leder till bland den bästa överlevnadsstatstiken i världen.
De nuvarande metoderna för upptäckt av äggstockscancer har tyvärr inte visat sig ge de fördelar man hoppats på. De vanligaste screeningtester som föreslagits är ultraljud genom vaginan (TVUS) och blodtestet CA-125. The US Preventive Services Task Force bedömde för några år sedan bevisläget och de drog slutsatsen att användning av dessa metoder vid årlig screening inte ledde till tidig upptäckt av äggstockscancer. Man är dessutom väldigt rädd att det fanns en stor risk för onödiga kirurgiska ingrepp. Följaktligen rekommenderas inte rutinscreening för äggstockscancer för närvarande med undantag för kvinnor med kända genetiska förändringar såsom BRCA1 eller BRCA2 vilka ökar risken att få äggstockscancer. För några år sedan utförde vi en systematisk översyn av europeiska program som vid screening av kvinnor med ökad risk för äggstockscancer använde ultraljud ensamt eller tillsammans med CA-125. Tyvärr var den främsta slutsatsen att relativt få fall av cancer upptäcktes, att de upptäcktes sent och det fanns alldeles för många falska positiva resultat.
Effekten av screening med ultraljud och CA-125 för kvinnor med hög risk att få äggstockscancer var med andra ord mycket begränsad.
För kvinnor med ökad risk för äggstockscancer finns indikationer att utsättas för strålning i samband med diagnos kan ha koppling till ökad risk för cancer. MRI i allmänhet är en mycket känslig metod vilket innebär att man ofta kan identifiera cancertumörer med dess hjälp, utan risk för farlig, joniserande strålning.
Å andra sidan är den inte tillräckligt precis vilket innebär att man upptäcker många förändringar som inte är cancer men ändå kräver flera undersökning för att de ska kunna särskiljas från cancer. Det kan resultera i onödigt utredande inklusive kirurgiska ingrepp och även kostnader och för patienten psykologiskt lidande, vilket kan anses potentiellt skadligt. Användandet av molekylära bilder snarare än enbart anatomiska ökar precisionen.
Det kan man få genom att använda en s.k. spektroskop (MRS). Det betyder att man få information rörande vävnadens metaboliska innehåll, det vill säga de egenskaper som kännetecknar äggstockscancer. Sådana förändringar i molekylerna är typiska för cancerns utveckling och är kända som cancers kännetecken (stämpel). Under många år har man föreslagit att MRS kunde bli den föredragna metoden för att upptäcka äggstockscancer.
Det finns dock stora svårigheter på vägen eftersom äggstocken är ett litet och rörligt organ. När man använder de vanliga MR-skanners blir kvaliteten på resultaten väldigt dåliga och ger väldigt lite information. Anledningen är att den vanliga metoden (Fourier) inte kan särskilja de ljud som fördärvar den inspelade MR-signalen. Olika försök att komma till rätta med detta leder till tvetydiga resultat och väldigt långa scanningstider. Det innebär att MRS förfarande inte är enbart ineffektivt men också mycket kostsamt.
Vår forskargrupp har lagt ner mycket arbete på att optimera MRS för ett antal tumörer inklusive äggstockscancer. För att komma till rätta med de problem som diskuterats ovan har vi utarbetat en ny metod vars grund är användning av en avancerad metod för att processa signalerna som generera den s.k. Padé-spektra. Det väsentliga är att Padé-baserad MRS lyckas separera den riktiga magnetröntgen signalen från buller. Genom betydande granskningar av både godartade och maligna äggstockstumörer har vi kunnat demonstrera hur denna heltäckande strategi är överlägsen i och med att den levererar kvantitativt dataanalys med högupplösning. Den mest talande fördelen med en sådan metod är att man lyckas uppnå en tillförlitlig diagnos som även är kostnadseffektiv. Våra resultat väcker hopp om att den utvecklade MRS ska erbjuda ett viktigt steg mot pålitlig och tidig upptäckt av äggstockscancer.
Text: Karen Belkic, 2014. Översättning: Catherine Dahlström