alt=""

Vill ge fler chansen till föräldraskap efter cancer 

– Jag vill att unga människor som behandlats för cancer ska ha samma chans som alla andra att få barn senare i livet. Det säger Kenny Rodriguez-Wallberg, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet, som forskar om fertilitetsbevarande åtgärder för cancerpatienter.

I takt med att forskningen gått framåt har nya effektiva behandlingar utvecklats mot en rad olika cancersjukdomar. Men även om cancerpatienter kan behandlas framgångsrikt och till och med botas är det många som fortfarande drabbas av svåra sena effekter av behandling. En sådan biverkning är infertilitet. 

Kenny Rodriguez-Wallberg arbetar både med klinisk, epidemiologisk och experimentell forskning för att göra det möjligt för dem som har kämpat mot allvarlig sjukdom att förverkliga sin önskan om att skaffa barn. Just nu pågår en rikstäckande studie av cancerpatienter som genomgått fertilitetsbevarande behandlingar.  

Kenny Rodriguez-Wallberg, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.

– Det övergripande syftet är att undersöka vilka patienter som fått fertilitetsbevarande behandling och om behandlingarna är säkra avseende risk för till exempel återfall. Vi studerar även hur många patienter som återkommit för att använda sina sparade reproduktiva celler och hur många som lyckats få barn på naturlig väg.  

Behövs mer kunskap 

Ett annat forskningsspår har fokus på unga kvinnor som är gravida när de får sin cancerdiagnos.  

– Det finns många obesvarade frågor kring hur cancerbehandling och graviditet bäst ska kombineras. Förhoppningsvis kan vår forskning bidra med några pusselbitar i det arbetet, säger Kenny Rodriguez-Wallberg. 

Studier kring cancer och fertilitet har historiskt sett haft stort fokus på den kvinnliga delen av befolkningen. 

– Vi behöver jobba på samma sätt när det gäller män. Forskning visar att män som drabbas av cancer och fryser spermier för framtida fertilitet ofta har en påverkad spermieproduktion redan innan de börjar sin behandling. Detta är viktig kunskap eftersom patienterna behöver veta vad de kan förvänta sig att få ut av sina nedfrysta prover. 

Ett av forskningsspåren handlar därför om att kartlägga hur fertilitetsbevarande åtgärder för män fungerar.  

– Ökad kunskap om risk för infertilitet och fertilitetsbevarande behandlingar är nödvändig för att både läkare och patienter ska kunna fatta välinformerade beslut inför en cancerbehandling. Detta gäller oavsett patientens kön och cancerdiagnos, fastslår Kenny Rodriguez-Wallberg. 

Text: Anette Bodinger Larsson. Foto: Gustav Anestam.