Vill bidra till individanpassad mammografiscreening

Ett aktuellt projekt handlar om att försöka förstå varför en del kvinnor, som trots att de följer mammografischemat utvecklar bröstcancer mellan två screeningar. 

– Hela 30 procent av alla bröstcancerfall hos kvinnor som deltar i screeningprogrammet upptäcks mellan två screeningtillfällen. Denna form av så kallad intervallbröstcancer är kopplad till en ökad dödlighet, berättar Kamila Czene.

Intervallcancerfallen kan delas upp i olika grupper.

– Gruppen består dels av kvinnor som missat sin senaste undersökning, dels av kvinnor med hög densitet i brösten som gör att tumören inte syns på röntgenbilden. För de senare arbetar jag i ett separat projekt med professor Per Hall som handlar om att kvinnor med täta bröst behöver en kompletterande screening med exempelvis kontrastmammografi.

Bland intervallcancerfallen finns ytterligare en grupp kvinnor med snabbt växande tumörer som utvecklas mellan screeningtillfällen, oftast med sämre prognos.

– Detta är biologiskt mer aggressiva tumörer. Vi försöker förstå biologin både bakom dessa ”sanna” intervallcancrar och bland de tumörer i täta bröst som inte upptäckts vid senaste mammografitillfället.

Ärftliga faktorer

Ett forskningsspår är inriktat på de fem kända bröstcancergenerna BRCA1, BRCA2, PALB2, CHEK2 och ATM.

– Vi vill utforska om mutationer i dessa gener är särskilt viktiga för utvecklingen av snabbt växande intervallbröstcancer.

Forskargruppen ska även studera epigenetiska förändringar, en mekanism som kan uppstå i vissa genuttryck utan att DNA-sekvensen ändras.

– Genom att studera både epigenetiska förändringar och DNA-mutationer är förhoppningen att få större kunskap om de molekylära mekanismerna bakom dessa bröstcancertumörer. Ytterligare ett forskningsspår är de cancertumörer som missats vid senaste screeningen. Här granskar vi mammografibilder i syfte att upptäcka ledtrådar som kan ha koppling till maskering av tumören, säger Kamila Czene.

Hur långt har ni kommit i projektet?

– Vi har nyligen visat att BRCA1-, BRCA2- och PALB2-mutationer är särskilt involverade i intervallbröstcancer, vilket också var vår hypotes. Jag ser detta som logiskt eftersom dessa gener är involverade i DNA-reparation. Om du har en mutation i dessa gener kommer det att leda till att förvärvandet av mutationer accelererar. De här mutationerna är alltså gynnsamma för snabb tumörtillväxt, vilket är utmärkande för intervallbröstcancer som växer i hög hastighet mellan två screeningrundor, förklarar Kamila Czene.

Nu fortsätter arbetet med att identifiera markörer i form av ärftliga mutationer och epigenetiska förändringar som kan kopplas till intervallcancer.

– Idag screenas alla kvinnor för bröstcancer enligt samma schema. Vårt mål är att upptäcka biomarkörer som kan bidra till att individualisera mammografiscreeningen. Genom stärkt kapacitet att upptäcka bröstcancer i ett tidigare skede förväntar vi oss förbättrade behandlingsresultat, bättre livskvalitet för drabbade patienter och minskad ekonomisk belastning på sjukvården, avslutar Kamila Czene.

_{Text: Anette Bodinger Larsson. Foto: Gustav Anestam.}