alt=""

Spetsar cancermördarceller genom omprogrammering 

Mattias Carlsten, specialistläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet, leder en forskargrupp som arbetar med att omprogrammera Natural Killer-celler. Målet är att förädla NK-cellernas naturliga förmåga att döda cancerceller.

Immunterapi har förbättrat prognosen för många cancersjukdomar och blivit ett effektivt behandlingsalternativ till både cellgifter och strålning. Ett aktuellt projekt som drivs av Mattias Carlsten handlar om att förstärka immunterapi mot leukemi. 

– Vi försöker spetsa NK-cellernas förmåga att döda cancerceller. Det gör vi genom att bestycka dem med egenskaper som gör att de söker sig till den del av kroppen där tumören sitter. NK-cellerna ges även anlag som gör att de lever längre i kroppen vilket förstärker deras effekt. 

alt=""
– Vårt mål är att fler patienter ska bli hjälpta och botade från sin sjukdom. En annan målsättning är att minska användandet av cellgifter och strålning som medför många biverkningar.

Projektet har kommit en bra bit på väg.  

– Vi har starka preliminärdata och redan publicerat att vi i laboratoriemodeller kan genetiskt omprogrammera NK-celler till att vandra till exempelvis benmärgen där leukemin ofta sitter och på så sätt attackera tumörcellerna bättre. 

Det ultimata målet, säger Mattias Carlsten, är att ta de tillspetsade NK-cellerna vidare till prövning i patient.  

– Förutsättningarna är goda, inte minst för att det finns ett stort patientunderlag som har stort behov av nya behandlingar. Men också på grund av att jag är forskningsansvarig läkare på en enhet på sjukhuset där vi provar helt nya typer av cellterapier, så kallade first-in-human-prövningar. Det innebär att fortsatt positiva resultat från vårt forskningsanslag kommer att kunna omsättas i klinisk prövning ganska omgående. Alla förutsättningar finns. 

Målinriktad 

En stor fördel är att behandlingen med modifierade NK-celler är riktad direkt mot leukemin. 

– Vårt mål är att fler patienter ska bli hjälpta och botade från sin sjukdom. En annan målsättning är att minska användandet av cellgifter och strålning som medför många biverkningar.  

Att sia om framtiden är inte lätt men redan nu står det klart att tekniker för att modifiera gener för cancerbehandling går raskt framåt. 

– Om jag tillåter mig att titta i spåkulan hoppas jag att vi om några år kan använda oss av gensaxen, upptäckten som nyligen belönades med Nobelpriset, för att effektivare genmodifiera immunceller för patienter. Tittar jag riktigt djupt in i framtiden ser jag framför mig att vi genmodifierar immunceller på plats inne i kroppen.  

Än så länge handlar detta om framtidsvisioner. För att förverkliga dem krävs arbete och forskning på många olika håll samt medel och infrastruktur som stödjer utvecklingen. 

– Sverige har tyvärr tappat när det kommer till kliniska akademiska prövningar vilket är ett måste för att snabbt kunna omvandla nya geniala idéer till patientnytta, fastslår Mattias Carlsten. 

Text: Anette Bodinger Larsson. Foto: Gustav Anestam.