På tröskeln till färdigt läkemedel

Sten Nilsson står på tröskeln till att lyckas med det som för de flesta forskare stannar vid en avlägsen dröm, att ta sin forskning från idé till färdig produkt. Nu pågår planering inför en kommande Fas 3-studie av OsteoDex, en mycket lovande läkemedelskandidat riktad mot spridd prostatacancer.

Varje år får omkring 10 000 män i Sverige diagnosen prostatacancer. Sjukdomen är som regel botbar, om den inte hunnit sprida sig och sätta dottertumörer. Men även om det inte finns någon botande behandling har senare års forskningsframsteg resulterat i en rad nya behandlingar som effektivt kan bidra till att bromsa spridd sjukdom.

Sten Nilsson, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor emeritus vid Karolinska Institutet, har under sin mer än 50-åriga forskarkarriär varit involverad i många banbrytande projekt. Hans forskningsgrupp har bland annat stått för merparten av den kliniska utvecklingen av Radium-223-diklorid, en målsökande strålbehandling som, när den kom, var ett helt nytt behandlingskoncept för spridd prostatacancer.

– Radium-223, som ska ges i ett så tidigt sjukdomsstadium som möjligt i syfte att bromsa tumörspridning i skelettet, är ett mycket välkommet tillskott i behandlingsarsenalen, säger Sten Nilsson.

Unik mekanism

Just nu arbetar Sten Nilsson, Anders R Holmberg och den övriga forskargruppen med att utveckla en ny behandling mot spridd prostatacancer som går under namnet OsteoDex, en läkemedelskandidat med en unik verkningsmekanism.

– Preparatet söker upp och binder sig till dottertumörer i skelettet där det utövar sin tumörcellsdödande effekt. Vi har genomfört inledande kliniska studier på sammanlagt 83 patienter där resultaten visar att OsteoDex både har en bromsande effekt på tumörsjukdomen och god tolererbarhet.

I skrivande stund pågår planering inför kommande Fas 3-studie, som är det stora kliniska testet innan ett läkemedel får börja säljas på marknaden.

– Eftersom verkningsmekanismen är unik, helt skild från övriga läkemedels angreppssätt och har få bieffekter tror vi att preparatet skulle kunna passa väl in både som monoterapi och kombinationsbehandling, säger Sten Nilsson.

Fler forskningsspår

Ett annat forskningsspår är inriktat mot multipelt myelom, en cancersjukdom som liksom prostatacancer drabbar skelettet.

– Även om vårt huvudfokus är att utforska preparatets plats vid metastaserad prostatacancer sker en parallell utvecklingslinje där vi studerar preparatets tolererbarhet och effekt vid multipelt myelom.

Forskargruppen är även verksam inom kurativ behandling av lokal prostatacancer. 

– Vi har bland annat visat att kombinationen av konventionell strålbehandling, och brachyterapi, där strålningen sker inne i kroppen, är både botande och förknippad med förhållandevis få bieffekter.

Spännande koncept

Sten Nilsson konstaterar att forskargruppen, efter att ha tagit OsteoDex den långa vägen från idé och preklinisk forskning till klinisk utvärdering, har ett mycket spännande år framför sig. Och de kommande åren ser minst lika spännande ut.

– Eftersom vår molekyl fungerar både på prostatacancer och sannolikt även på myelom tror vi att den kan fungera även på andra tumörsjukdomar som angriper skelettet. Tanken är att vi på sikt ska koppla molekyler som är specifikt riktade mot många olika cancersjukdomar till vårt grundkoncept. Många viktiga och intressanta frågeställningar kvarstår fortfarande, men det är ju det som forskning handlar om. Om det inte fanns utmaningar och problem skulle det inte finnas något att lösa, fastslår Sten Nilsson.

Text: Anette Bodinger Larsson. Foto: Gustav Anestam.