Leukemi är cancer i de celler som ska bli olika blodkroppar.
Leukemi är inte en enda sjukdom utan många olika sjukdomar med olika prognos och olika behandling. De brukar delas in i två huvudgrupper, akut leukemi och kronisk leukemi. De båda delas i sin tur in i myeloisk och lymfatisk leukemi beroende på vilka celler som är sjuka.
I Sverige drabbas varje år ungefär 70 barn och 350 vuxna av akut leukemi. Chansen att bli botad är större ju yngre man är. Prognosen vid akut leukemi har förbättrats under senare år och detta gäller framför allt akut lymfatisk leukemi hos barn där 80-90 procent numera botas.
Lymfom eller lymfkörtelcancer är ett samlingsnamn på cancersjukdomar som uppstår i celler som tillhör lymfsystemet.
Lymfom uppstår någonstans i den del av immunförsvaret som kallas lymfsystemet och som finns i hela kroppen. Oavsett var i kroppen cancern uppstår är de celler som skadats alltid vita blodkroppar, så kallade lymfocyter. De är uppdelade i två grupper: B-lymfocyter som skyddar mot bakterier och T-lymfocyter som skyddar mot virus och svamp.
Lymfom kan delas in i ett 30-tal olika undergrupper. Hodgkins lymfom kallas en undergrupp. Övriga lymfom delas upp i snabbväxande, som även kallas högmaligna, och långsamt växande, som även kallas lågmaligna.
Patientnyttan – den stora drivkraften
Forskningen inom åldersleukemi har formligen exploderat under senare år. Nya små molekyler har visat sig vara effektiva läkemedel och ger hopp om att kunna omvandla dessa sjukdomar till kroniska tillstånd, fullt möjliga att leva med.
Blodet – röd tråd i Evas cancerforskning
Möjligheten till DNA-sekvensering har inneburit ett helt nytt sätt att tänka
Från grundforskning till patientnytta
Birgitta Sanders forskning är sedan början av 2000-talet inriktad på mantelcellslymfom, en ovanlig men mycket aggressiv typ av lymfkörtelcancer
Vill kunna bota alla barn
Inget barn ska behöva dö av cancer, vi vill kunna bota alla.
Vårt arbete är förhoppningsvis en viktig pusselbit i den strävan, säger Rozbeh Jafari, forskare vid Karolinska Institutet som riktat in sig på ALL, akut lymfatisk leukemi.
Letar efter nyckeln till cancercellernas gömda information
Vi vet att DNA-packningen är fel i nästan alla cancrar men inte vad som är orsak och verkan. Genom att förstå vad det är som orsakar fel i packningen kan vi i förlängningen utveckla helt nya behandlingsmetoder för leukemi, säger Andreas Lennartsson, civilingenjör och forskare vid Karolinska Institutet.
Målet är en återfallsmarkör för varje patient
Eva Hellström-Lindberg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, har ägnat hela sitt forskningsliv åt myelodysplastiskt syndrom, en sjukdom som leder till att benmärgen inte förmår att producera tillräckligt många friska blodceller.
Vi vill jaga bort lymfomceller från vävnaden
Birgitta Sander ägnar sin forskning åt mantelcellslymfom, MCL, ett svårbehandlat lymfom där många patienter får återfall i sin sjukdom. Det finns därför ett stort behov av att öka kunskaperna om behandlingsbara sjukdomsmekanismer.
Läs mer:
1177.se Vårdguiden – Leukemi
1177.se Vårdguiden – Lymfkörtelcancer
Cancerrådgivningen – Frågor och svar