Det är mycket uppmuntrande och en stark drivkraft i min forskning, säger Johan Hansson, överläkare och professor vid Karolinska Institutet.
För ett par år sedan introducerades det första läkemedlet som visat sig kunna förlänga livet för patienter med spritt malignt melanom. Sedan dess har det kommit flera nya mediciner som ytterligare kan förbättra prognosen för drabbade patienter. Att det kommer så många nya behandlingsalternativ på kort tid grundar sig på en upptäckt från 2002. Då publicerade forskare i Storbritannien en studie som visade att hälften av alla melanom har mutationer i genen BRAF, som har stor betydelse för tumörutvecklingen. Utifrån den kunskapen har forskare över hela världen kunnat utveckla nya målsökande behandlingar. För behandlande läkare har det inneburit att de i dag kan erbjuda sina patienter flera behandlingsalternativ, även vid spridd sjukdom.
Dessutom har det parallellt utvecklats nya immunologiska läkemedel, s.k. checkpoint-inhibitorer, som visat sig ge god effekt på lång sikt hos en del patienter med spridd melanomsjukdom.
För Johan Hansson som delar sin tid mellan arbetet som överläkare på Radiumhemmets onkologiska klinik och forskning på Cancer Centrum Karolinska, utgör de senaste årens forskningsframsteg en stark drivkraft.
– Tidigare hade vi väldigt små chanser att göra någonting när sjukdomen väl var spridd. I dag kan vi erbjuda behandlingar som gör att patienter med stora tumörer och svåra symtom snabbt blir bättre. Att det bara tagit tio år från upptäckt till läkemedel i klinik är mycket uppmuntrade och det som gör mig mest optimistisk för framtiden.
Hans egen forskargrupp ägnar sig åt kliniskt orienterade studier. Ett spår i forskningen handlar om att studera gener och familjer som har ärftliga anlag för att utveckla melanom.
– Man har sedan tidigare känt till att det finns vissa familjer som bär på en ovanlig genetisk förändring, en specifik mutation som bara finns i Sverige. Där har vi sett att individer med den här specifika mutationen inte bara har kraftigt ökad risk för melanom, utan även stor risk för att utveckla andra tumörer. Här har man tidigare känt till att patienterna har ökad risk för bukspottkörtelcancer men i en färsk studie har vi påvisat ökade risker även för andra cancerformer som brukar vara kopplade till tobaksrökning, d.v.s. andningsvägar och munhåla.
Forskargruppens hypotes är att patienter med den här mutationen inte bara blir känsliga för ultraviolett strålning som orsakar melanom, utan även för cancerframkallande ämnen i tobak.
Ett viktigt fynd som kan leda till att omhändertagandet av dessa patienter kommer att ändras.
– Det är viktigt att individer som bär på anlaget inte bara får information om att skydda sig mot sol utan även informeras om att de inte ska använda sig av tobak och kan få hjälp med rökavvänjning. Uppföljningsprogram där man förutom att kontrollera förändringar i bukspottkörteln även kontrollerar övre halsområdet är andra exempel på preventiva åtgärder som kan komma i fråga.
Ett annat forskningsspår handlar om att hitta nya markörer som kan förutsäga vilka patienter som kommer att ha nytta av de behandlingar som idag finns att tillgå.
– Vi vet att behandlingarna ibland ger mycket bra och långvariga effekter men det är långt ifrån alla patienter som har så stor nytta. Därför söker vi efter nya markörer i patienternas tumörer och blod som kan förutsäga vilka som kommer att ha största nyttan av nya behandlingsmetoder, så att vi kan ge rätt behandling till rätt patient.
Text: Anette Bodinger, Foto: Håkan Flank, Årsredovisning 2014