Australien har en av de allra högsta förekomsterna av melanom i världen med mer än 12 500 nya fall diagnostiserade varje år. Trots avancerade nya tekniker för diagnostik och behandling är dödligheten i melanom fortsatt hög. Att försöka förebygga melanom ter sig allt viktigare och därför programmet sträckte sig över fem dagar och täckte epidemiologiska, hälsoekonomiska och preventiva aspekter på melanom.
Under första dagen visade Craig Sinclair, ordförande i Cancer Council Australias Public Health Committee, en snygg indelning av melanomincidens i olika åldersgrupper med en tydlig skillnad mellan populationerna. Man kunde påvisa att de som har vuxit upp med intensiva solskyddskampanjer (18-30 år gamla) har en avtagande ökning av melanomincidensen, medan de som vuxit upp utan prevention (över 60 år gamla) fortsatt har samma kraftiga ökning i melanomincidens som vi ser i många andra länder (Sverige bland andra). Dessa data, trots preliminära, ger mycket tyngd till betydelsen av långsiktiga, bra preventionsprogram om man vill bryta trenderna i Sverige.
Med preventionskampanjer finns också mycket pengar att spara, särskilt för länder som Sverige, Australien, Nya Zealand och Danmark som har en hög ”cost-to-population” för hudcancervård. Både Craig Sinclair och hälsoekonomen Louisa Gordon, forskare på Griffith University i Queensland, har kunnat visa att hudcancerprevention är mycket kostnadseffektivt. I delar av Australien kunde man konstatera att man får tillbaka 2-3 dollar för varje dollar investerad. Konferensen bjöd också på det senaste inom solskyddskampanjer i media. Den klassiska australiensiska slogan som lyder ”Slip, slop, slap,seek, slide” används fortfarande, men det fanns också exempel på nytänkande kampanjer som ”Sun mum” för ungdomar och “Improve your long game” för golfspelande äldre herrar som tillbringar mycket tid i solen.
Konferensprogrammet var också brett när det gäller forskning om UV-strålning. Med tanke på att mitokondriell DNA-skada har visat sig vara en pålitlig och känslig biomarkör för UV-exponering blir nästa fråga vilken del av UV-strålningen som är mest skadlig? Dessutom är skadade mitokondrier förknippade med både åldrandet och hudcancer. Mark Birch Machin, professor i molekylär dermatologi i Newcastle, Storbritannien, presenterade en studie där man för första gången har tittat på verkningsspektrum för strålningsinducerad mitokondriell DNA-skada i humana hudceller. Han använde olika UV-källor, var och en med en unik spektral utgång som gjorde att hela UVA- och UVB-våglängder användes. Dessa källor användes för att individuellt bestråla fibroblaster och keratinocyter med ökande doser. En kvantitativ, lång, realtids-PCR användes sedan för att amplifiera ett 11kb segment av det mitokondriella genomet för att bedöma DNA-skada. Birch Machin kunde påvisa att det mesta av skadeverkningarna uppträdde med kortare våglängder. Det fanns också en signifikant större känslighet för mitokondriell DNA-skada i keratinocyter jämfört med fibroblaster, vilket indikerade en nivåskillnad i huden.
Det presenterades också kring upprättandet av kvalitetsstandarder för UV-skydd, något som varit viktigt med tanke på de höga nivåerna av sol i Australien och en befolkning som är mottaglig för solbränna och hudcancer. Australien har fyra standarder för klassificering av skydd mot ultraviolett solstrålning, nämligen solglasögon, solskyddsmedel, solskyddskläder och, mer nytillkommen, en standard för skyddande textilier i allmänhet. Det presenterades också en lång rad nya tekniska metoder för att hjälpa människor att inse hur stark solen är vid ett specifikt tillfälle, t ex lättanvända elektroniska dosimeters, UV-appar till smartphones, skyltar med realtids-UV index på motorvägen och SunSmarts UV Alert.
Solarier var ett hot topic, med tanke på att alla sex australiensiska stater sedan 1 januari 2016 infört ett totalförbud mot alla kommersiella artificiella solarier. I Skandinaviens länder finns olika lagstiftningar. I Norge finns ett förbud för solarier hos unga under 18 år sedan 2012. I Danmark finns det inget förbud men de har ändå lyckats sänka andelen 15 till 25-åringar som använder solarier från 41 % till 9 % mellan åren 2008-2013 med hjälp av lyckade anti-solariekampanjer. Liknande kampanjer vore något att ta efter i Sverige, där vi också väntar på att ett lagförslag ska gå igenom gällande 18-årsgräns. Förordningsändringarna väntades träda i kraft 1 januari 2016, men verkar tyvärr ha fördröjts.
Vår egen presentation om melanom prevention i Sverige genom Euromelanoma kampanjer har integrerat sig naturligt i programmet och vi kommer säkert att kunna förbättra aktiviteterna i Sverige efter olika förslag som vi fick i Australien.