Proteomik – hävstång i utvecklingen av precisionsmedicin
Under de senaste fem åren har nya cancerbehandlingar och läkemedel introducerats i en snabb takt. Men utvecklingen vad gäller att välja den mest effektiva behandlingskombinationen för varje individ har inte hållit samma höga tempo. Genomiska analyser är redan i dag ett viktigt redskap inom cancerdiagnostiken. Men det finns annan information i tumörerna som skulle kunna användas för att med större precision kunna identifiera den mest effektiva behandlingsstrategin för varje enskild patient.
– Det är egentligen ganska märkligt att proteomiken inte används mer aktivt inom diagnostiken, inte minst på grund av att alla nya läkemedel riktar sig mot just proteiner, säger Janne Lehtiö.
Han jämför situationen med att få en maträtt som innehåller för mycket salt, men i stället för att smaka på rätten för att hitta felet läser man bara receptet.
– Vi försöker att identifiera felet i själva soppan.
Framsteg
I ett aktuellt forskningsprojekt arbetar Janne Lehtiö och hans team med att utveckla masspektrometribaserade metoder för analys av cancerprover i en klinisk miljö. Målet är att utvinna detaljerad information om vilka proteiner som är inblandade i olika patienters cancerutveckling. En information som är avgörande för att förutsäga behandlingsresultat och identifiera målproteiner som kan påverkas av nya läkemedel. Ett hinder har varit bristen på tekniska metoder. Men de senaste framstegen inom masspektrometrin har lett till känsligare analyser.
– I dag har vi tekniker som gör det möjligt att analysera små biopsier med bara några hundra celler och få ut värdefulla data. För bara tre år sedan var detta inte möjligt.
Kombinationsterapi
För framtiden ser Janne Lehtiö möjligheten att kombinera flera målinriktade terapier för varje patient. Det innebär att läkemedel utvecklas för att blockera flera molekylära mål i tumören samtidigt.
– Genom att kombinera proteomik med genomik och bildanalysdata, tror vi att vi kan selektera fler behandlingar och skapa mer precisa behandlingsstrategier. Detta skulle potentiellt kunna revolutionera cancerbehandlingen, inte bara för patienter med tidig cancer utan även för de med avancerade stadier av sjukdomen.
En utmaning ligger i att integrera de nya teknikerna och arbetssätten i den kliniska verksamheten.
– Det krävs fler experter inom proteomik och en större samverkan mellan klinik och forskning för att analysera och utnyttja de data som genereras. Frustrationen över att se den enorma potentialen i dessa proteomikdata, samtidigt som de fortfarande inte används tillräckligt effektivt inom diagnostiken, är en stark drivkraft för fortsatt forskning. Dessa data måste komma cancerpatienterna till nytta – inte bara som en möjlighet – utan som en nödvändighet för att förbättra både deras vård och livskvalitet, avslutar Janne Lehtiö.
Text: Anette Bodinger Larsson.
Foto: Gustav Anestam.