På jakt efter tumörernas akilleshäl
Cancer är en genetisk sjukdom som drivs av mutationer i arvsmassan. Sjukdomen bottnar i att en kroppscell delar sig för mycket eller att den inte dör när den ska. Det finns också nedärvda mutationer som kan öka risken för cancer.
– Varje cell i vår kropp bär på en kopia av vårt genom, ett slags personligt recept skrivet i DNA-kod, som bestämmer hur vi är och hur vi ser ut. Ungefär en procent av vårt DNA innehåller ritningar för protein, byggstenarna som kroppen får sin form av. En större del av arvsmassan, uppemot tio procent, består av instruktioner för när proteiner ska produceras, dessa delar kallas för regulatoriska DNA-element. Speciella protein, så kallade transkriptionsfaktorer, läser sedan av instruktionerna och signalerar att det är dags att börja producera. Och det är här som vår forskning kommer in i bilden, säger Martin Enge.
Ny metod
Många mutationer uppstår i just de regulatoriska element som transkriptionsfaktorerna ska hämta information från. DNA-förändringar kan orsaka att ett tillväxtprotein, vars uppgift är att producera nya celler när det behövs, okontrollerat börjar tillverka nya celler. En process som är det första steget i all cancerutveckling.
– Fastän vi vet att mutationer i regulatoriska element har stor betydelse för tumörutveckling, vet vi fortfarande väldigt lite om hur de påverkar cellerna. Vi har utvecklat en metod som gör det möjligt att studera vilkaregulatoriska element som är aktiva samt vilkagener de reglerar i enstaka celler, förklarar Martin Enge.
Bukspottkörtelcancer
Forskargruppens metod ska användas för att analysera patientprov från cancer i bukspottkörteln, en av de mest dödliga tumörtyperna. Studierna kommer att ge insikt i vilka specifika regulatoriska element som är aktiva i cancercellerna, men inte i närliggande normala celler.
– Detta är viktig information som kommer att öka kunskapen kring de mekanismer som styr tillväxt och celldelning och ge en djupare förståelse för cancern och hur den kan bekämpas.
Projektet har redan kommit en bra bit på väg.
– Vi har cirka 3 000 olika potentiellt genreglerande element som vi vill inhibera. I nästa steg ska vi undersöka vilken effekt den hämmande åtgärden har på själva cancercellen.
Martin Enge påpekar att det idag inte finns några effektiva läkemedel mot bukspottkörtelcancer, kirurgi är enda sättet att stoppa sjukdomen.
– Transkriptionsfaktorerna i arvsmassan har länge utgjort en dold källa till information men nu har framsteg på tekniksidan skapat helt nya analysmöjligheter. Om vi lyckas förstå vilka genreglerande fel som är viktiga för cancerutveckling kan vi i nästa steg använda kunskapen till att utföra mer träffsäkra diagnoser.
Flera spår
Till saken hör också att cancerceller i bukspottkörteln är extremt invasiva, en egenskap som utgör ett annat av Martin Enges forskningsspår.
– Cancercellerna sprider sig genom vävnaden och normala celler byts ut mot cancerceller i en rasande fart vilket är ett av skälen till att det är så svårt att bota bukspottkörtelcancer. Varför normala celler ”viker undan” för cancercellerna är inte känt, om vi kan lära oss mer om den processen kan vi kanske också hitta nya sätt att slå mot sjukdomen. Förhoppningen är att vi ska kunna potentiera normala celler att stå emot spridningen eller inhibera cancercellernas förmåga att sprida sig.
Text: Anette Bodinger Larsson. Foto: Gustav Anestam.