Ny AI-metod spårar täta bröst

Mammografiundersökningen riskerar att missa cancer i täta bröst. Med hjälp av AI kan fler tidiga fall av bröstcancer upptäckas.

– Vår AI-baserade metod gör det möjligt att hitta dem som har störst nytta av en kompletterande MR-undersökning, säger Fredrik Strand, forskare på Karolinska Institutet och röntgenläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Bröstcancerscreening med mammografi som började införas i Sverige för fyrtio år sedan har kraftigt sänkt dödligheten i bröstcancer. Men det är fortfarande en tredjedel av cancertumörerna som inte upptäcks vid screeningen. Främsta anledningen till det är svårigheten att se cancertumörer i bilder som tagits på så kallade täta bröst, med mycket körtel- och bindvävnad. Ju mer fett det finns i brösten desto lättare är det att upptäcka bröstcancer på mammografin.

– Körtelvävnaden är vit på mammografibilder vilket kan dölja eventuella tumörer. Men det är inte bara mängden tät vävnad i bröstet som är avgörande, det handlar också om hur den fördelar sig över bilden och vilket mönster vävnaden bildar, förklarar Fredrik Strand.

Ett sätt att kringgå problemet är MR, magnetröntgen, en undersökning där 80 procent av den cancer som missats vid en mammografi upptäcks.

– Problemet med MR är att det är en mycket kostsam undersökning och att det inte finns tillräckligt med utrustning och personal som är utbildad på MR vid alla sjukhus. Å andra sidan är det viktigt att screeningen gör nytta för samtliga. Idag erbjuds samma screeningupplägg till alla men för kvinnor med täta bröst fungerar mammografi inte lika bra och därmed är vården inte jämlik. 

Högre risk

För ett par år sedan gjordes en studie i Holland av mammografier som bedömts vara utan tecken till cancer. Här använde forskarna en ganska enkel beräkningsmetod för att välja ut kvinnor med täta bröst till en kompletterande MR-undersökning. Bland tusen genomförda MR-undersökningar upptäckte forskarna 17 cancrar – och det efter att kvinnorna varit på mammografi som inte hade visat något misstänkt.

– Vår tanke var att göra en liknande studie fast med moderna beräkningsmetoder. Kanske skulle vi med hjälp av artificiell intelligens och machine learning kunna hitta mönster i bilderna som med större precision kan kopplas till hur svårt det är att upptäcka en tumör vid mammografi. Då skulle det alltså inte enbart handla om hur många vita prickar det finns på en bild utan även hur själva mönstret ser ut, förklarar Fredrik.

Screen Trust MRI

Dessa tankar har legat till grund för Screen Trust MRI, ett forskningsprojekt där forskargruppen tränat AI-algoritmer till att ta hänsyn till fler faktorer i mammografibilderna. Studien har löpt mellan april 2021 och april 2023 och sammanställningen av resultaten pågår.  Fredrik kan dock redan nu berätta att man med hjälp av metoden hittat många fler tumörer än vad man trott var möjligt. Forskningen har utförts i samarbete mellan Fredriks forskargrupp på Karolinska Institutet och en forskargrupp på KTH.

– Vi har funnit mer än femtio cancrar per tusen MR-undersökningar och är nu helt övertygade om att detta är en bra metod för att välja ut kvinnor med täta bröst till en kompletterande undersökning. Men måste vi också ställa oss frågan om vi kanske upptäcker tumörer så tidigt i onödan?

Svaret på den frågan kommer att dröja. I ett kommande forskningsprojekt är siktet inställt på att undersöka om den nya metoden för med sig att mängden avancerade cancrar minskar på längre sikt.

– Det är viktigt att kartlägga om den tidiga upptäckten av små cancrar har betydelse för prognosen. Vi vill ju att fler kvinnor ska överleva – inte bara hitta fler tumörer.

Fredrik säger avslutningsvis att mammografi är en mycket bra metod för att upptäcka bröstcancer.

– Det är bara det att ett mindre antal kvinnor med täta bröst behöver en kompletterande undersökning med antingen MR eller kontraströntgen. Om de fick det skulle vi upptäcka de allra flesta cancrar som vi i nuläget missar. Forskningsmedlen har kommit till god användning och resultaten är så pass dramatiska att vi tycker att Region Stockholm borde överväga att fortsatt erbjuda metoden som ett regionalt försöksprojekt – något som vi tyvärr inte fått några signaler om.  

Text: Anette Bodinger Larsson. Foto: Gustav Anestam.