Kliniknära forskning bäddar för morgondagens cancervård 

Simon Ekmans forskning är inriktad på behandlingsresistens vid lungcancer. Målet är att förbättra överlevnad och livskvalitet för drabbade patienter. Ett centralt problem är att många cancerpatienter förr eller senare riskerar att utveckla motståndskraft mot målriktade behandlingar. 

– I min forskargrupp försöker vi förstå varför vissa svarar bättre eller sämre på behandling och varför vissa utvecklar resistens. 

Ett aktuellt forskningsprojekt har fokus på att kartlägga de genetiska och molekylära processer som orsakar motståndskraft mot behandlingar. Arbetet har redan lett till framsteg, genom att studera RNA-landskapet, den kodade delen av arvsmassan som uttrycks i cellerna, har forskargruppen kunnat identifiera flera potentiella måltavlor för nya behandlingar. 

– Vi har upptäckt RNA-molekyler som uppregleras i resistenta celler. Genom att nedreglera dessa molekyler kan vi återställa cellernas känslighet för behandling. Det är ett steg framåt, men vi måste nu bekräfta dessa fynd i patientnära modeller innan vi kan inleda kliniska prövningar, förklarar Simon Ekman. 

Hjärnan 

Ett av de mest akuta problemen med resistens är utvecklingen av hjärnmetastaser, som ofta är svåra att behandla på grund av hjärnans barriärer.  

– Hjärnmetastaser har ett annorlunda immunlandskap med färre immunceller, vilket leder till sämre behandlingssvar. Vi försöker förstå varför immunterapier är mindre effektiva i hjärnan och hur vi kan förbättra behandlingen genom att bättre aktivera immunförsvaret. 

Ett annat forskningsspår är inriktat på hur resistens kan förebyggas redan från början. Här är RNA-baserade terapier ett intressant område och utvecklingen av RNA-vacciner under Covid-19-pandemin har banat väg för nya möjligheter. 

– Den tekniska utvecklingen kring RNA-behandlingar fick en rejäl skjuts under pandemin och vi försöker nu att identifiera RNA-molekyler för behandling. Nästa steg blir att utröna hur dessa terapier kan förpackas och stabiliseras för att i förlängningen kunna levereras in i cellerna och ha önskad effekt. 

Flera utmaningar 

När Simon Ekman inledde sin karriär i början av 2000-talet var cytostatika den främsta behandlingsformen för lungcancer. Idag har immunterapier och målriktade behandlingar revolutionerat fältet, vilket i vissa fall gör det möjligt att behandla lungcancer som en kronisk sjukdom. 

– Vi har kommit långt, men det finns fortfarande stora utmaningar, särskilt när det gäller att övervinna resistens och att identifiera vilka patienter som passar för vilken behandling. Trots framstegen behöver vi bli bättre på att subgruppera patienter och skapa mer detaljerade tumörprofiler för att optimera behandlingen, säger Simon Ekman. 

Ljus framtid 

Framtiden för lungcancerbehandling menar han är ljus.  

– Om några år hoppas vi kunna göra mer för patienter med spridd cancer och kanske till och med förvandla lungcancer till en helt botbar sjukdom. Det är fortfarande ett långsiktigt mål, men de framsteg vi ser idag ökar hoppet. Vi arbetar också för att förhindra återfall genom att använda läkemedel, som idag enbart ges vid avancerad cancer, tidigare i sjukdomsförloppet. 

Simon Ekman har två starka drivkrafter bakom sin forskning, patienternas behov och en genuin nyfikenhet på att förstå mer om människokroppen och dess sjukdomar. Drivkrafter som inte bara har resulterat i en rad innovativa upptäckter utan även banat väg för nya cancerbehandlingsstrategier. 

– Forskningen är en korsbefruktning mellan klinik och laboratorium, där patienternas behov ger oss konkreta frågor att undersöka. Jag drivs av att se ny kunskap växa fram och veta att den en dag kan göra skillnad för patienterna, avslutar Simon Ekman. 

_{Text: Anette Bodinger Larsson. Foto: Gustav Anestam.}