Banar väg för ny behandling mot livmoderhalscancer
Stina Wickströms intresse för forskning vaknade tidigt. Under gymnasietiden i Östertälje hade skolan ett nära samarbete med AstraZeneca och Kungliga Tekniska högskolan.
– Jag fick tidigt en insikt om att forskningens värld är fylld av möjligheter – och av luckor – som väntar på att fyllas med ny kunskap.

Efter att ha läst en masterutbildning i molekylär cellbiologi sökte hon sig till professor Klas Kärre och hans forskning om NK-celler. Där blev hon snabbt en del av forskningsgruppen på Karolinska Institutet och disputerade vid 31 års ålder. När doktorandtiden var till ända fortsatte hon som postdoktor i professor Rolf Kiesslings grupp.
– Jag arbetade med en klinisk prövning för patienter med malignt melanom. Projektet involverade tumörinfiltrerande lymfocyter i kombination med ett tumörvaccin och resultaten var lovande, tre av fyra patienter svarade med en fullständig tillbakagång av sjukdomen.
När det gått en tid upptäckte Stina Wickström en behandlingslucka inom gynekologisk cancer. Denna cancerform upptäcks ofta i ett sent stadium vilket vanligtvis innebär en dyster prognos. Många patienter saknar effektiva behandlingsalternativ när de standardbehandlingar som står till buds har slutat fungera.
– Jag insåg att det fanns ett stort behov av att introducera en ny terapi för dessa patienter.
Oxidativ stress
Den nya studien bygger på immunterapin för malignt melanom men angriper även bekymret att T-celler, kroppens egna mördarceller, påverkas negativt av oxidativ stress i tumörmiljön. (Oxidativ stress uppstår när det finns för många fria radikaler i kroppen och för få antioxidanter som kan neutralisera dem.)
Stina Wickström utvecklade en metod för att skydda T-cellerna och såg hur effektiviteten av immunterapin ökade markant i prekliniska analyser. Eftersom gynekologisk cancer uppvisar extremt höga nivåer av oxidativ stress i tumörerna hoppas hon att den nya behandlingsmetoden kan erbjuda en kraftfull effekt för patienter med livmoderhalscancer. En stor fördel är att den till skillnad från checkpoint-hämmare* som ofta kräver månader av intensiv behandling, kan administreras vid ett enda tillfälle.
– Vi har fått godkänt från regulatoriska myndigheter och står i startgroparna för att inleda den kliniska studien och inkludera vår första patient.
Till saken hör att Stina Wickström både behärskar den praktiska produktionen av celler och samtidigt har en djup teoretisk förståelse för processerna bakom.
– Jag är både sponsor och produktionsansvarig, vilket är ovanligt. Min ambition är att optimera protokollen för T-cellsproduktionen så att de blir enkla att implementera i en framtida sjukhusproduktion.
Patientnära
Stina Wickström har genom sin karriär inom cellbiologisk forskning rört sig allt närmare patienterna. Att som icke-läkare träffa svårt sjuka patienter för att informera om den förestående behandlingen innebar en ny erfarenhet.
– Det var en utmaning i början men jag ser det som en ynnest att få jobba så i framkant. Att återse en patient några månader senare och få höra att behandlingen varit lyckosam gör alla extratimmar i laboratoriet värda insatsen.
Hon avslutar med att betona att forskning är ett gemensamt arbete.
– Denna forskning skulle inte vara möjlig utan det nära samarbetet med klinikerna på fältet. Tillsammans kan vi verkligen göra skillnad.
* Normalt har kroppens immunsystem skyddsmekanismer, ”checkpoints”, som hindrar immunceller från att angripa friska celler. Tumörceller kan utnyttja dessa checkpoints för att undvika immunsystemets attack.
Text: Anette Bodinger Larsson.
Foto: Gustav Anestam.