Bättre bröstcancerdiagnostik med artificiell intelligens

Johan Hartman och hans forskargrupp vid Karolinska Institutet insåg tidigt att patologins framtid är digital. Tillsammans har de utvecklat ett AI-baserat beslutsstöd som förbättrar diagnostiken av bröstcancertumörer och möjligheten att förutse risken för återfall.

Johan Hartman, professor vid Karolinska Institutet och patolog vid Karolinska Universitetssjukhuset och hans forskargrupp har ägnat mycket tid åt AI-forskning. I våras resulterade deras arbete i en godkänd AI-programvara för prognostisk riskbedömning av bröstcancer. Programvaran bidrar till att sjukvården får bättre beslutsunderlag och att fler cancerpatienter kan ges tillgång till precisionsdiagnostik.

– AI kan hitta information i bilderna som vi patologer inte alltid kan upptäcka. Tekniken förfinar vårt arbete vilket innebär att fler patienter kan få en tydligare diagnos och därmed en träffsäkrare behandling, säger Johan Hartman.

Forskargruppens AI-baserade beslutsstöd är helt inriktat på bröstcancer.

– Det kändes som ett naturligt första steg. Jag har arbetat länge som bröstpatolog och ansvarar sedan ett par år tillbaka även för bröstpatologin inom Karolinska Universitetssjukhuset. Det innebär att jag vid sidan av min forskning har ett ganska omfattande kliniskt uppdrag.

Mer patientnära

Det kliniska intresset har utvecklats successivt under hans yrkesliv.

– Jag kommer från en rent molekylärbiologisk bakgrund och har alltid funnit en stark drivkraft i att patienterna ska ha nytta av det jag gör. Jag var med och gjorde en del viktiga upptäckter men med tiden kände jag att det var klinisk, mer patientnära forskning som jag ville ägna mig åt. Det ledde fram till en patologutbildning och till att min forskning numera är helt kliniskt orienterad, men ofta i nära samarbete med grundforskare.

Idag kretsar Johan Hartmans forskning främst kring bröstcancerpatienter och precisionsmedicin.

– Mycket handlar om genomik och sekvensering men jag arbetar brett och har även forskningsspår som handlar om mekanismerna bakom hormonresistens och läkemedelstestning på patientmaterial. Men det jag lägger mest fokus på just nu är AI och bildanalys där ambitionen är att bredda perspektivet och ta fram beslutsstöd för fler cancerdiagnoser än bröstcancer.

Att ta fram en ny AI-baserad programvara för beslutsstöd är ett arbete som kräver mycket tid och pengar. Forskargruppen måste först göra grundjobbet som består i att digitalisera analoga bilder från gamla arkiv. Forskningen utförs tillsammans med Mattias Rantalainens forskargrupp på medicinsk epidemiologi och biostatistik.

– Basen i ett AI-program för beslutsstöd består av ett digitalt bibliotek med tusentals tumörbilder. Vägen dit är tidskrävande men samtidigt väldigt rolig. Att vi redan lyckats ta fram en produkt som nu kan komma bröstcancerpatienter till nytta är förstås väldigt motiverande.

Prestigefull professur

Ett viktigt stöd kommer från Radiumhemmets Forskningsfonder. Johan Hartman är en av fem forskare som tilldelats ett treårigt stöd för sin professur.

– Stödet ger mig och forskargruppen möjlighet att vidareutveckla våra spännande forskningsprojekt inom AI-området, vilket i förlängningen bidrar till att fler cancerpatienter kan få en individanpassad behandling för sin sjukdom. Dessutom ger anslaget en kvalitetsstämpel till vår forskning, ett kvitto på att det vi gör är viktigt.

Text: Anette Bodinger Larsson. Foto: Gustav Anestam.