Onkologen Simon Ekman har tillträtt nyinrättad professur

I rollen som kliniker möter Simon Ekman cancerpatienters behov på nära håll och kan ta med sig befintliga utmaningar in i forskningen. Ett exempel på detta är behovet av förfinade diagnostiska metoder vid utredning av lungorna.

– Det är ofta svårt att ta vävnadsprov eftersom lungorna sitter så skyddade, berättar Simon Ekman. Vi vill därför möjliggöra diagnostik genom bland annat vanligt blodprov och utvecklar en metod där det går att spåra och studera avknoppningar av tumörceller som cirkulerar i blodet.

Ett annat forskningsspår är inriktat på hjärnmetastaser.

– Vid lungcancer och även vid vissa andra cancerformer såsom melanom, njurcancer och bröstcancer är det vanligare med metastaser i hjärnan. Där vill vi förstå varför och hitta biomarkörer både för att kunna upptäcka hjärnmetastaserande lungcancer och ge skräddarsydd behandling. Istället för att göra provtagning i hjärnan är tanken att mäta biomarkörer i spinalvätska genom ryggprov, vilket innebär ett mindre ingrepp och att vi med känsliga metoder ändå kan göra nödvändiga analyser på mindre material.

Resistens

Forskargruppen arbetar även med att kartlägga vad som orsakar läkemedelsresistens.

– Tyvärr utvecklar de flesta patienter en resistens mot läkemedel och vi försöker förstå vad det är för mekanismer som leder till resistens. Med den kunskapen kan vi sedan utveckla biomarkörer för resistens och följa patienten med blodprover för att styra när man behöver göra röntgenundersökningar och när man behöver gå in med behandling.

Med kunskap om resistens öppnas också möjligheten att hitta nya sätt att behandla de som blivit resistenta.

– Målet är förlängd överlevnad och förbättrad livskvalitet för patienter med avancerad sjukdom men en förhoppning finns att även kunna bota avancerad sjukdom. Det är en svindlande tanke, en vision som finns som kanske inte är omöjlig.

Företräder onkologin

Den 1 januari tillträdde Simon Ekman professorstjänsten, som är en del av Radiumhemmets Forskningsfonders satsning att gemensamt med Karolinska Institutet inrätta och finansiera sammanlagt fem nya professurer. Sedan tidigare är han även forsknings- och utbildningsansvarig inom sektionen huvud-hals-, lung- och hudcancer och vill nu bidra till att forskningen blir en naturlig del av sjukhuset.

– Att företräda ett ämne som onkologi innebär ett ansvar att utveckla hela onkologin. Framför allt vill vi ha in forskningen mer i kliniken och där ser jag ett bredare uppdrag att etablera kopplingen mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, detta överensstämmer även med Karolinskas roll som Comprehensive Cancer Center (CCC). Genom att fortsätta utveckla utbildning och främja utbyte för translationell forskning kan vi nå nya upptäckter. Där känner jag ett ansvar för helheten.

Potentialen i stordata

Ett annat viktigt område är nyttjandet av tekniska möjligheter såsom artificiell intelligens för att se mönster som den mänskliga hjärnan inte klarar av att skapa.

– Något vi kan bli väldigt bra på är att hantera ”big data”. Om vi får de olika datakällorna med molekylär diagnostik, kliniska data, radiologi, rutinpatologi och patientrapporterade data att prata med varandra har vi möjlighet att upptäcka nya samband, kring bland annat resistensmekanismer. En sådan bred karaktärisering av våra patienter vill jag verka för som professor i onkologi, tillsammans med en fantastisk kompetens inom Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet.

För att lyckas understryker han betydelsen av samarbeten inom alla områden.

– Om vi slår ihop kompetenserna i Stockholmsregionen inom Life Science har vi goda möjligheter att vara världsledande inom området. Det är viktigt att alla aktörer kan bidra och att även hitta samarbeten med patienter, patientföreträdare, företag med flera. Cancersjukdomar är komplexa så därför behöver vi använda komplexa förklaringsmodeller. Vi har kommit en bit på väg men för att komma vidare behöver vi lyfta och förstå komplexiteten, konstaterar Simon Ekman.