Avhandling inom strålbehandling vid prostatacancer visar att patienterna lever länge och mår bra
Avhandlingen visar att patienterna lever länge och mår bra efter kombinationsstrålbehandling med extern strålbehandling och brachyterapi, berättar professor Anders Ullén och professor Yvonne Brandberg, som forskar inom cancer med anslag från Radiumhemmets Forskningsfonder, och har varit Marie Hjälm-Erikssons handledare tillsammans med doktor Enrique Castellanos.
Den populärvetenskapliga sammanfattningen av avhandlingen ”Long-term oncological outcome and health related quality of life after curative treatment of prostate cancer with HDR-brachytherapy and external beam radiotherapy” kan du läsa här nedanför och via Karolinska Institutets webbplats hittar du avhandlingen i sin helhet
SAMMANFATTNING
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Antalet män som diagnostiseras med sjukdomen har dubblerats från 1990-talet. Årligen drabbas cirka 10000 män av prostatacancer och 2300 avlider i sjukdomen. Den ökade incidensen beror på flera faktorer. De viktigaste orsakerna är införandet av PSA-provtagning vid diagnostik och stigande ålder i befolkningen, samt en ökad medvetenhet om sjukdomen bland män.
Sjukdomsförloppet vid prostatacancer varierar från långsamt växande tumörer, med liten risk för spridning under mannens livstid, till snabbväxande tumörer med stor risk för spridning till andra organ redan vid diagnos. Sjukdomen ger sällan symtom i tidig fas och därför har PSA-prov blivit en viktig del av diagnostiken för tidig upptäckt. Dessvärre leder detta i många fall till överdiagnostik av latent prostatacancer, som med stor sannolikhet inte kommer ge symtom under mannens livstid. På senare tid har den diagnostiska proceduren förbättrats genom tillägg av magnetkameraundersökning av prostata och riktade biopsier mot misstänkta tumörhärdar, vilket minskar risken för över- och underdiagnostik.
Sjukdomen är botbar om den upptäcks i tidigt skede och är begränsad till prostatakörteln. Botande behandlingsalternativ vid prostatacancer utgörs av operation eller olika typer av strålbehandling. Aktiv uppföljning är en alternativ strategi vid s.k. låg-risk sjukdom. De olika behandlingsalternativen har specifika biverkningsprofiler. Få studier har gjorts där effekt, biverkningar och livskvalité direkt jämförts. Även om chansen till bot ofta är stor ställs patienten vid diagnos inte sällan inför svåra överväganden inför val av behandlingsstrategi. Förutom sjukdomens allvarlighetsgrad påverkas behandlingsrekommendationen även av ålder, samsjuklighet, biverkningsrisker på kort och lång sikt, och inte minst patientens egen inställning till behandling. Kunskap om biverkningar och hur dessa påverkar livskvalitet efter olika behandlingsmodaliteter är därför central för att erbjuda varje patient en personligt
övervägd behandling.
Den här avhandlingen syftar till att närmare undersöka effektiviteten av strålbehandling, samt påverkan på livskvalitet av ett de botande behandlingsalternativen för lokaliserad prostatacancer; s.k. HDR-brachyterapi kombinerad med yttre strålbehandling mot prostata och en 6–9 månaders hormonbehandling. Metoden har använts sedan 1998 i Stockholm och totalt har över 7000 patienter behandlats fram till 2021. Kartläggning av långtidseffekter efter kombinerad strålbehandling har hittills varit begränsad.
Studie 1. Vi undersökte hälsorelaterad livskvalitet i genomsnitt sju år efter behandling av prostatacancer i en grupp män som genomgått antingen operation eller HDR-brachyterapi kombinerad med yttre strålbehandling under åren 1988–1997. Livskvalitet mättes med två frågeformulär, EORTC QLQ-C30 och det diagnosspecifika formuläret EORTC QLQ-PR25. De olika behandlingsgrupperna var jämförbara i ålder vid diagnos och beträffande andelen med högrisk prostatacancer. Vi fann att patienter efter genomgången behandling, oavsett behandlingsmodalitet, visade hög generell livskvalitet jämförbar med en svensk referenspopulation. Små skillnader mellan de olika behandlingstyperna rapporterades gällande tarm- och urinvägsbesvär, till fördel för de patienter som opererats. Båda grupperna rapporterade samma nivå av påverkan på sexuell funktion.
I studierna 2–4 bestod studiepopulationen av olika definierade grupper av män behandlade med kombinationsstrålbehandling med HDR-brachyterapi under åren1998–2010 på Karolinska Universitetssjukhuset.
I studie 2 undersöktes hur total överlevnad och sjukdoms fri överlevnad efter behandling av prostatacancer påverkades av samsjuklighet jämfört med ålder och etablerade markörer för sjukdomens allvarlighetsgrad. Samsjuklighet mättes med ett index, s.k. Charlson comorbidity index. Ålder och samsjuklighet var de faktorer som hade störst inverkan på den totala överlevnaden efter behandling, medan den sjukdomsfria överlevnaden framför allt påverkades av markörer för tumörens allvarlighetsgrad, men även av samsjuklighet.
I Studie 3 undersöktes i hur hög grad män som genomgått kombinationsstrålbehandling botades från prostatacancern och hur stor risken var för återfall efter 10 års uppföljning. I studien ingick 2387 män som behandlats och följts upp i Stockholm mellan åren 1998 och 2010.
Totalt avled 30 % av patienterna under uppföljningstiden. Risken att avlida pga. av prostatacancer var 5 % vid 10 års uppföljning och den totala överlevnaden var 77 %. Risken för att återfå sjukdomen i prostata var låg och uppskattas till ca 1 %. Vi studerade vidare behandlingsutfall i definierade prognostiska riskgrupper i enlighet med en etablerad klassifikation: Cambridge Prognostic Group classification. Våra resultat visar att riskgruppsindelningen ger kliniskt värdefull prognostisk information, både för risken att avlida i prostatacancer och för risken att återfå sjukdomen efter kombinationsstrålbehandling.
Studie 4. Vi undersökte hälsorelaterad livskvalitet fem år efter kombinationsstrålbehandling hos de män i studie 3 som behandlats under åren 2002 till 2008. Vi studerade även hur modern behandlingsteknik som infördes år 2001 påverkade den hälsorelaterade livskvalitén genom att jämföra mot en tidigare kohort behandlad vid vår enhet under åren 1998–2000. Den allmänna hälsorelaterade livskvalitén fem år efter genomgången behandling var hög och jämförbar med en svensk referenspopulation. Vidare rapporterade våra patienter låga nivåer av besvär från tarm och urinvägar. Sexuell funktion var mest påverkad av alla livskvalitetsområden. Sexuell aktivitet rapporterades av ca 40 % av patienterna. Jämförelsen mellan patienter behandlade under 1998–2000 och den senare studiegruppen visade ingen skillnad i hälsorelaterad livskvalitet utom för frekvensen av nattlig vattenkastning, som var lägre i den senare gruppen.
Sammantaget visar våra studier att HDR-brachyterapi kombinerad med yttre strålbehandling och en kort hormonbehandling är en effektiv behandling av prostatacancer med hög lokal tumörkontroll och bot. Den generella livskvalitén är god 5 år efter behandling, som dock medför en risk för kvarstående måttliga urinvägsbesvär och impotens. Vid val av behandlingsstrategi är det viktigt att väga in både sjukdomens allvarlighetsgrad, ålder och samsjuklighet. I det sammanhanget kan riskgruppsindelning enligt Cambridge Prognostic Group vara ett värdefullt verktyg.